Sjukstuga och wewood

Förkylningen blev till en öroninflammation och de senaste dagarna har jag mest spenderat i soffan, tittandes på True Blood. Inte helt fel, men tråkigt i längden. Nu går jag på penicillin och bör vara frisk efter nyår.

Är det bara jag som tycker att dessa klockor från Wewood är ruggigt snygga?

Julmys

Nu är klapparna inslagna. Jag köpte gammaldags papper och försökte lacka, men lackstången var alldeles för dålig. Det fick bli röda band runt paketen istället. Tejp sätter man inte på sådant papper. Nästa aktivitet: koka knäck. Mitt enda bidrag till julbordet.

Intäkter

Medan jag har varit borta har fakturorna jag skickade blivit betalda. Trevligt. Nu lever firman på egna pengar och jag behöver inte göra utlägg för dess räkning. Idag betalade jag ut lite pengar till mig själv. Innan jag gör ett riktigt uttag måste jag dock läsa på om reglerna kring enskild firma. Jag har ju mest jobbat med aktiebolag och ekonomiska föreningar tidigare och har inte full koll på hur lönen (som inte är en lön) funkar i det här fallet. Jag vill inte riskera att plocka ut för mycket.

Jag vaknade klockan fyra i morse. Jet lag. Å andra sidan somnade jag före åtta igår så jag fick nog tillräckligt med sömn i alla fall. Jag är ju en typisk kvällsmänniska, som alltid haft svårt för morgnar. Därför kan jag verkligen uppskatta att känna mig pigg när jag vaknar tidigt. Vi kokade choklad, gjorde mackor och tog fram pepparkakor. Sedan tände vi adventsljusen och spelade Sissels julskiva. Mysigt.

Morgonutsikten från mitt kontor förra julen.
Solen går upp över älven.

Tant hör inte

Trött och förkyld är jag nu tillbaka i Uppsala efter nästan ett dygns resa. Man ska inte flyga vid förkylning. Mina öron har inte varit normala sedan igår. Nu har jag lock på båda och har hörsel som en nittioåring. Det blir en dag i soffan. Bilder måste betraktas, julstämning infinna sig och energi återskapas.

Båthunden på vår första dykresa.

Nya hinder och nya höjder

Dagens klättring på Railay Beach tänkte jag låta vara lite symbolisk. Utmaningen och spänningen blandas med ögonblick av rädsla och känslan av att man kommer att falla. Väl uppe, svettig och med trötta muskler, är utsikten magnifik. Stolt över att målet är uppnått kan man sedan släppa taget och långsamt segla ner mot nya utmaningar.

Möter det riktiga Thailand i Ao Nang

Gunga på Lipe

Vi har ju hittills bara sett en enda liten ö i Thailand och det är Koh Lipe. Min bild har därför varit ett bilfritt land med vita stränder och en avslappnad befolkning. Idag kom vi till Ao Nang i Krabi. Det är betydligt fler turister här och därmed också många försäljare. En helt okej plats, men visst saknar vi lugnet på Lipe. För att trösta oss tog vi varsin massage och en Hägendazglass. Glass är ett av få områden där jag är lite snobbig. Det ska vara kvalité, annars får det vara. Allra bäst är glass i Rom eller på ett litet gårdsmejeri. Någon här som testat Untraglass? Den ska vara bra har jag hört.

Dykning på Koh Lipe

En bild från dykningen i Vietnam

Idag har vi dykt. Två gånger för mig och tre för Anders. Precis som förra året på Lipe var det riktigt bra dykning. Vi åkte ut med Ocean Pro Divers, som både är proffsiga och väldigt trevliga. Vi såg muränor, box fish, anemone fiskar, stone fish och mycket annat. Det ligger en mycket vacker värld under ytan, men inte ens där kommer man undan människans skräp. På 15 meters djup, fullt fokuserade på korallrev och djurliv får vi syn på en plastpåse. Knappast den enda. Ibland vill jag bara ta en jättedammsugare och städa upp den här planeten.

Skribent för Driftig.nu

Jag kommer under 2012 att skriva artiklar om företagande på landsbygden för driftig.nu. Det ska bli så kul! Här är länken.

Semesterkoma

Semesterkoman har slagit till och jag kommer inte på något att skriva om. Lite bilder från Koh Lipe får uppväga. Idag hade vi moln och regn för första gången. Inte så tokigt på två och en halv vecka. Mest har det sett ut så här.

En morgon tog vi med oss kameran ut och knäppte massor av bilder. Mest på mig. Jag behövde maila hem ett presentationsfoto. De ovanstående bilderna kom till av bara farten.

Wifi unknown...

Koh Lipe levererar förstås, men det är betydligt svårare att få tag på internet här än det var i Vietnam. Där hade alla hotell och de flesta restauranger gratis wifi. Här har vi till slut lyckats hitta ett café, men då har de en maxtid på 15 min! Därav dålig uppdatering av bloggen. Nu måste jag sluta, om inlägget ska hinna läggas upp!

Bildregn

Uppkopplingen är fortfarande långsam så tre bilder får räcka. De ger en ganska tydlig bild av hur våra kvällar här har varit. Solnedgången är den bästa stunden på dagen. Jag sitter på altanen med ett glas rosé, vi tar en promenad längs stranden och Anders går runt och fotar.

Hyra vespa

Anders på väg söderut.

Igår upptäckte vi ön från vespryggen. Vi började med att åka en och en halv timme åt fel håll. Efter att ha åkt på en tom motorväg och på röda grusvägar genom djungeln kom vi fram till en liten fiskeby vid havet. Den var trång och skräpig. Vägen ledde inte vidare så vi fick vända tillbaka. Vid lunchtid var vi tillbaka i stan och åt lunch på restaurangen mitt emot hotellet. Lite otippat.

Färden söderut gick bättre. Vi följde kusten och hamnade så småningom på en riktig paradisstrand. Trodde vi. När vi gick längs stranden för att hitta ett eget litet tillhåll såg vi hur smutsig den var. Drivor av skräp låg längs kanterna.  Morgonens felkörning erbjöd ett spännande äventyr. Stranden gjorde mig bara förbannad – och återigen tacksam över Sveriges rena natur.

Massage

Eftersom vi bor på ett spa lyckades vi deala till oss varsin gratis massage. En timmes njutning. Det var nog den bästa massage jag har fått. De kallar den för Swedish massage. Jag vet inte riktigt vad som var så svenskt med den, men jag skulle gärna göra om det.

De erbjuder massage till en billig penning nere på stranden också, men det tycker jag känns lite olustigt. Å ena sidan är det väldigt lockande, men å andra sidan får det mig att känna mig som en utnyttjande västerlänning. En massage bör väl kosta mer än 30 spänn? Eller?

En kväll på stranden. Timmen före solnedgången är den bästa på hela dagen. Då sätter vi oss nyduschade på vår altan med en kaffe eller ett glas juice. Jag passar på att skriva lite, eller så sitter vi bara tillsammans och ser solen gå ner i havet. Det har blivit en vana.

Dykning

Idag har vi gjort två dyk. Det är egentligen det enda vi har tagit oss för på hela veckan, så vi känner oss lite utarbetade efter dagen. Sikten var inte så bra och det fanns inte så mycket att titta på. Dykningen i Thailand var mycket bättre. Personalen var dock mycket bra och vi fick en fin dag på havet. Dessutom har vi nu fräschat upp våra ringrostiga kunskaper lite. I Thailand kommer nog dykningen att blir grym!

En bild!

Phu Quoc Island. Så här ser det ut.